Vad krävs för att mjuka värden ska få genomslag i byggprojekt?
Hur skapar man förutsättningar för bättre samarbete, högre kvalitet och färre kostsamma fel i byggprojekt? Det var utgångspunkten när vi i veckan samlades för ett seminarium om god projektkultur, med fokus på om- och tillbyggnaden av äldreboendet Hunnebohemmet i Sotenäs kommun – ett projekt som nu lyfts fram av Boverket som ett inspirerande exempel.
Projektkultur som en del av uppdraget
En central lärdom från Hunnebohemmet är att projektkultur inte kan ses som ett mervärde vid sidan av det tekniska uppdraget, utan som en integrerad del av hur projektet drivs. I Sotenäs har kommunen som beställare varit tydlig med vilka förmågor och arbetssätt som efterfrågas redan i upphandlingen. Förutom teknisk kompetens har stor vikt lagts vid förmåga till samverkan, dialog, struktur och ett respektfullt förhållningssätt gentemot både beställare och den pågående verksamheten på plats.
Projektet har arbetat med gemensamma grundvärden och en partneringöverenskommelse som fungerat som ram för samarbetet. Genom att tidigt skapa en gemensam bild av mål, roller och förväntningar har man lagt grunden för ett mer tillitsfullt arbetssätt – något som visat sig vara avgörande när projektet ställts inför både praktiska och organisatoriska utmaningar.
”Hålla i och hålla ut” – projektkultur i vardagen
Talarna betonade vikten av kontinuitet och närvaro i arbetet med projektkultur. Det handlar inte om en enskild workshop eller ett dokument med värdeord, utan om ett pågående arbete i vardagen. Beställarnärvaro, regelbunden dialog och en gemensam struktur för hur frågor hanteras har varit viktiga delar för att skapa stabilitet över tid.
Att ”hålla i och hålla ut” blev ett återkommande budskap under dagen – projektkultur kräver uthållighet. När nya personer kommer in i projektet behöver de introduceras i arbetssätt och förhållningssätt för att helheten ska bestå. På så sätt blir projektkulturen inte personbunden, utan en gemensam praktik.
Från värderingar till konkreta effekter
En viktig poäng som lyftes under seminariet var att arbetet med mjuka värden får konkreta konsekvenser för både arbetsmiljö och slutresultat. När samarbetet fungerar och olika perspektiv tas tillvara tidigt, ökar förutsättningarna för att identifiera behov, hitta bättre lösningar och undvika missförstånd.
I projektet Hunnebohemmet har dialogen mellan beställare, projektörer och entreprenör bidragit till tekniska anpassningar som stärker både kvaliteten i byggnaden och förutsättningarna för den verksamhet som ska bedrivas där. Det visar hur projektkultur kan fungera som en kvalitetsdrivare – inte bara för processen, utan också för det färdiga resultatet.
Seminariet gav en tydlig bild av att god projektkultur inte uppstår av sig själv – den behöver byggas, vårdas och följas upp över tid. Erfarenheterna från Sotenäs kommun visar att när alla parter tar ett gemensamt ansvar för både arbetssätt och relationer skapas bättre förutsättningar för kvalitet, lärande och långsiktigt hållbara projekt.
Boverkets filmer ger fördjupning
I samband med seminariet publicerade Boverket två filmer om Hunnebohemmet. Filmerna ger en fördjupad bild av hur arbetet med projektkultur har organiserats och hur olika aktörer upplever effekterna i praktiken. För dig som vill ta del av konkreta exempel på hur vägledningen för god projektkultur kan omsättas i vardagen, rekommenderas varmt att ta del av filmerna på Boverkets webbplats här.
Stort tack till alla som deltog och bidrog med värdefulla perspektiv. Ett särskilt tack till våra medverkande talare:
Daniel Andersson (Boverket)
Petra Hurri (Sotenäs kommun)
Mattias Svensson (ByggDialog AB)
