Alternativa boendeformer avslutas - med ny rapport!
Ett treårigt forskningssamarbete om alternativa boendeformer har avslutats med ett seminarium där centrala insikter presenterades. Trots goda initiativ visar studien att Sverige släpar efter många andra europeiska länder – något som både lagstiftning och etablerade strukturer bidrar till. Frågan är vad som krävs för verklig förändring på bostadsmarknaden.
Under drygt tre år har vi samarbetat med Kungliga tekniska högskolan och Lunds universitet genom den kunskapsgrupp för alternativa boendeformer som, i och med att forskningsprojektet är i sitt slutskede, nu haft sitt sista möte. Detta i form av halvdagsseminariet cmb fokus, under vilket vi fick ta del av forskarna Pernilla Hagbert och Henrik Gutzon Larsens slutsatser av tre års arbete kring hur mycket - och vilka former av - alternativa boendeformer som finns i Sverige. Här kan du läsa rapporten i sin helhet. Jens Ole Jensen vid Ålborgs universitet gav oss också perspektiv från Danmark - forskningsprojektet har rymt en utblick mot i första hand våra nordiska grannländer. Tillsammans med en europeisk utblick från Kerstin Kärnekull från tidskriften Kollektivhus.nu kan det konstateras att det händer väldigt lite i Sverige jämfört med de flesta europeiska grannländerna. Svensk lagstiftning gynnar inte initiativ underifrån på samma sätt som i t.ex. Nederländerna och Tyskland.
Här intervjuas Pernilla och Henrik om projektet
Kunskapsgruppen alternativa boendeformer, som alltså har utgjort referensgrupp till forskningsprojektet, har i samverkan mellan forskning och näringsliv sonderat gränssnittet mellan de dominerande lösningarna på dagens bostadsmarknad, och möjliga alternativa former. Gruppens orförande Peter Elfstrand sammanfattar diskussionerna under de tre år som gruppen varit verksam så här:
Det har varit både givande och intressant att identifiera vad som krävs för en förändring och om sådan önskas av aktörerna på bostadsmarknaden. Slutsatserna kan sägas vara att det behövs förändringar för att modernisera synen på bostäder och dess bygg- och ägandeformer, men också att det finns en rad inlåsningseffekter i form av systemtänk i planering och ekonomiska modeller och regelverk som behöver mjukas upp för att möjliggöra alternativa möjligheter som bättre svarar mot samtida behov. Från andra hållet behöver det samtidigt uppmuntras och skapas goda exempel som gör att fler vill försöka nya vägar i bostadsproduktion – där kanske intressegrupper behöver organisera sig bättre för att sprida kunskap och budskap. Förhoppningsvis kan det kunskapsskapandet som skett genom denna grupp vara en början på det!
Seminariet innehöll även en branschdialog, där fyra personer deltog med perspektiv på frågorna, varefter en timmas samtal kring borden bland deltagarna tog vid. Det gemensamma för dessa delar av förmiddagen var att det tydligt går att konstatera att det inte saknas goda initiativ - såväl från gräsrotshåll i form av kollektivboenden och byggemenskaper och från etablerade marknadsaktörer. Under kunskapsgruppens träffar under de tre åren som den funnits, har vi tittat på RIksbyggens "Ungdomsettor", besökt Colive i Lund och Ärlegatans byggemenskap i Majorna i Göteborg. Problem är att goda projekt inte ger någon hävstångseffekt: mindre än en promille av de projekt som genomförs årligen är i form annan än de etablerade för boende som präglar bostadsmarknaden.
Ur diskussionerna runt borden kan också konstateras att det behövs projekt "top-down" för att skapa incitamentsstrukturer och möjligheter och "bottom-up" för att säkra perspektiv och relevans, nya idéer och konstellationer. Kanske ska de allmännyttiga bostadsbolagen skulle kunna driva processer och samarbeta på ett bättre sätt med bo/byggrupper? Att värdera tid och engagemang högre för hyressättningar i relation till minskade förvaltningskostnader och att göra samhällsnyttig verksamhet pensionsgrundande för unga och äldre var idéer som lyftes. Detta var bara några exempel - kreativitet är det ingen brist på, hos initierade professionella. System i stort är det stora hindret, det finns för få anledningar för stora aktörer att ta fram nya affärsmodeller, utveckla sina produkter och tjänster.
Kanske är det krisen som är nyckeln? Flera deltagare pekade mot tidigare turbulens i världsekonomin som startpunkt för olika rörelser mot altertiv i boendefrågan. Kan den kris vi är i, eller är på väg in i med politiska omvandlingar, klimathot och upptrappning av konflikter i och i närheten av Europa, tvinga fram ett nytt sätt att tänka, där nya gemenskaper och delningsbeteenden hamnar i fokus? Det får förstås tiden utvisa.
