Publicerad den 20 november 2026

Månadens forskarspaning: En stad behöver människor, även om vi blir färre

Vad händer med våra städer när befolkningen minskar och de demografiska förutsättningarna förändras? I månadens forskarspaning reflekterar Magnus Johansson, forskningsledare vid RISE, över hur sjunkande födelsetal och en åldrande befolkning utmanar våra sätt att planera, bygga och utveckla städer. Hur skapar vi levande och hållbara stadsmiljöer i en framtid där tillväxt inte längre kan tas för given?

En stad behöver människor. Om det inte finns människor i staden behövs det inga bostäder. Det finns ingen som behöver köpa bröd hos bageriet på hörnet. Ingen behöver låna böcker på biblioteket. Det finns ingen publik som ser den nya pjäsen på teatern. Ingen behöver ta en öl efteråt för att prata om föreställningen. Det finns inget så ödsligt som en stad där ingen behöver något. En stabil demografisk utveckling är en grundförutsättning för ekonomisk tillväxt i Sverige som i sin tur finansierar vårt välfärdssamhälle. Det är också en förutsättning för ett levande stadsliv, eftersom ekonomin i en stad till syvende och sist drivs av människors behov av mat, bostäder, kultur och nöjen.

Mellan 1934 till 2025 ökade Sveriges befolkning från strax över 6 miljoner till mer än 10 miljoner, även om det också förekom perioder där det föddes färre barn. Men 2010 hände något som utmanar etablerade sanningar inom den demografiska forskningen. I allt fler länder började födelsetalen sjunk allt snabbare. Det handlar inte om att unga människor har svårt att hitta en partner. Ekonomiska faktorer verkar inte heller spela någon roll. Oavsett om man är välbärgad eller fattig, oavsett om man är singel eller lever i en relation, verkar allt fler göra ett aktivt val att inte bli föräldrar. Den etablerade demografiska forskningen kan inte förklara varför.

Idag står Sveriges befolkningsutveckling sannolikt inför ett historiskt trendbrott. Det finns mycket som tyder på att utvecklingen går mot en framtid med en åldrande och krympande befolkning. 2025 tillsatte regeringen utredningen För en framtid med barn med syftet att kartlägga och förstå hur den demografiska förändringen påverkar vårt samhälle. Utredningen skulle också föreslå åtgärder för att vända utvecklingen. Ett viktigt budskap från utredningen är att demografiska förändringar som en följd av minskat barnafödande kombinerat med minskad migration påverkar hela det ekonomiska kretsloppet. Både den offentliga och den privat konsumtionen sjunker som en konsekvens av en minskande befolkning.

Teknologiska framsteg kan mildra effekterna av en minskande befolkning, men kan sannolikt inte fullt ut kompensera om allt färre lönearbetar. AI kan ersätta människor och öka produktionen i många sektorer. Men AI är dåliga konsumenter. AI behöver inga bostäder. AI köper inte biljetter till teater eller bio. AI tar inte en öl efter jobbet. En stad behöver människor med mänskliga behov för att kunna upprätthålla de ekonomiska och sociala system som är grunden för ett levande stadsliv.

Det summerade fruktsamhetstalet är det mest använda måttet för att beskriva om befolkningen i ett samhälle ökar eller minskar. Det beräknas genom att summera de olika åldersspecifika fruktsamhetstalen i åldrarna 15–49 år (antal födda barn per kvinna i aktuell ålder / antal kvinnor i den åldern). Om snittet på den summerande fruktsamheten är 2,1 barn per kvinna ökar befolkningen. 2024 uppgick den summerade fruktsamheten i Sverige till 1,43 barn per kvinna, vilket är den lägsta nivån som uppmätts sedan mitten på 1700-talet. Detta betyder att varje kommande generation blir 32% mindre än föräldragenerationen.

Om vi tänker oss en fiktiv stad där det bor 100 män och 100 kvinnor, som bildar familj (det är en väldigt heteronormativ stad), så behövs det 100 bostäder. Och förskolor och skolor. I varje familj föds det 1 barn. Genom en märklig slump föds det totalt 50 pojkar och 50 flickor. De bor kvar i staden och bildar med tiden nya familjer. Men nu räcker det med 50 bostäder. Och hälften så många skolor och förskolor. Hälften av alla bostäder står tomma. Med färre människor avtar behovet av bostäder, skolor, teatrar, restauranger och infrastruktur. En stad behöver människor.

En lägre ekonomiska tillväxt som en följd av den krympande befolkning kommer alltså att påverka hela det ekonomiska systemet i våra städer, inte minst bostadsmarknaden, som är känsliga för vikande efterfrågan och där priset sätts på marginalen och beror på framtida förväntningar. För de allmännyttiga bostadsföretagen i kommuner där befolkningen minskat under lång tid är situationen särskilt problematisk.

Martin Grander, bostadsforskare vid Malmö universitet, har tillsammans med sin forskargrupp studerat de utmaningar som allmännyttiga bostadsföretag i mindre kommuner står inför. Tomma lägenheter dränerar bostadsbolagens ekonomi och minskar utrymmet för löpande underhåll. Fastigheter som börjar se förfallna ut kan i sin tur öka känslan av otrygghet i området. Kraven på att riva bostäder som inte efterfrågas alls ökar. Men rivning är ett stort slöseri med samhällets resurser och dessutom dyrt för de enskilda bolagen.

I våra större städer har många grupper fortfarande svårt att hitta bostad, till exempel unga, ensamstående med barn och en växande grupp äldre. Dagens demografiska förändringar skapar en paradoxal situation där två till synes motsatta verkligheter existerar sida vid sida. På ena sidan en ny ekonomisk verklighet som påverkar bostadsföretagens möjligheter att förvalta och utveckla sina bestånd. Allt fler byggbolag tvekar att sätta spaden i marken som en följd av dagens demografiska förändringar. Samtidigt behov av fler bostäder, men ökade kostnader för energi och material skapar utmaningar kring hur de ska finansieras och byggas. Både bostadsöverskott och bostadsbrist existerar sida vid sida.

Om vi återvänder till vårt tankeexperiment ovan, med den fiktiva staden, kan man tänka sig en framtid där bostadsbristen, i alla fall på sikt, löser sig som en följd av en minskade befolkning. På kort sikt kommer det även finnas en efterfrågan på stora lägenheter och villor hos alla de part som väljer att avstå från barn och då får mer pengar över till annan konsumtion. Men dagens demografiska förändringar utmanar etablerade sätt att planera för och finansierar bostäder och annan infrastruktur. Vi behöver utveckla nya affärsmodeller som inte bygger på att vi bara kan utveckla våra städer om befolkningen samtidigt ökar.

En bättre och mer offensiv familjepolitik kombinerat med billiga bostäder för unga kanske kan vända trenden. Men en insikt från den pågående utredningen För en framtid med barn är att det är svårt att hitta tydliga samband mellan familjepolitik, bostadspolitik och ökat barnafödande. Att skaffa barn är ett individuellt val. Det går att hitta goda argument både för att bli förälder som för att avstå. Att det föds färre barn kanske till och med kan vara bra. En minskad konsumtion som en följd av en minskande befolkning innebär också ett minskat konsumtionsbaserat klimatavtryck.

Konsekvenserna av de demografiska förändringarna behöver hanteras av alla som planerar och bygger städer. Josefin Syssner, professor i kulturgeografi vid Linköpings universitet, har i flera forskningsartiklar lyft behovet av att utveckla nya planeringsparadigm som inte bygger på att städer bara kan utvecklas som följd av en ökande befolkning. Vi måste lära oss att utveckla städer, till exempel för att möta bostadsbristen hos vissa grupper, även om befolkningen i en stad inte ökar eller kanske till och med minskar. Ett sätt är vi blir bättre på att renovera hus och omprogrammera existerande stadsmiljöer för att möta nya behov utan att behöva bygga nytt. Att vi blir färre människor betyder att städer försvinner. Men stadslivet kommer sannolikt att bli annorlunda. Det måste vi uppmärksamma, förstå och planera inför så att vi kan utveckla goda livsmiljöer i våra städer trots ändrade förutsättningar.


Magnus Johansson är forskningsledare vid Enheten för lokal och regional omställning på RISE. Vill du veta mer om hans arbete och pågående projekt kan du läsa vidare här!

Användning av cookies

Cookies är små textfiler som lagras i din webbläsare när du besöker en hemsida. Det finns permanenta cookies som sparas på din dator eller mobila enhet en bestämd tid. Det finns även tillfälliga cookies som försvinner när du stänger din webbläsare.

Du som användare har möjlighet att blockera och ta bort lagrade cookies. Detta gör du i inställningarna i din webbläsare. Här kan du göra olika anpassningar. Exempelvis är det möjligt att tillåta cookies från betrodda webbplatser. Du kan också göra inställningar så att du aktivt får acceptera varje ny cookie som en webbplats skickar till din dator.

Vi använder cookies i syfte att förbättra vår hemsidan och göra ditt besök på vår hemsida till en bättre upplevelse.