Pågående forskningsprojekt

Just nu pågår följande forskningsprojekt med stöd från CMB.

Bred branschkartläggning av bygglogistik: hur ser aktiva branschaktörer på bygglogistiklösningar i Sverige idag? (184)

Syftet med studien är att göra en bred kartläggning bland aktiva aktörer på projektmarknaden som visar på nuläget gällande bygglogistik i byggbranschen som helhet. Studien kommer att genomföras i form av en enkät som med hjälp av Byggfakta når 8000 aktiva beslutsfattare inom den svenska byggbranschen. Med enkäten utforskas hur vanligt det är med bygglogistiklösningar, vem som initierar och utformar dessa lösningar samt i vilken utsträckning det ställs krav på bygglogistiklösningar i upphandlingar i projekt i Sverige idag. Vi planerar också att analysera hur olika bygglogistiklösningar påverkar produktivitet och tidshållning, sambandet mellan bygglogistiklösningar och logistikkostnader samt huruvida miljöcertifiering påverkar hur bygglogistik organiseras och vilken bygglogistiklösning som då implementeras.

Kontakt: Victoria Sundquist, viktoria.sundquist@chalmers.se

 

Preproject: Lean construction – state of the art (183)

This study constitutes a complementary part of the combined SBUF/CMB project Förprojekt: Lean construction – nuläget, which plans to carry out and preliminarily analyze a survey of construction companies' practical application of lean construction within Sweden in 2021. This project’s benefit for the Swedish construction industry is a contribution to finding solutions that measure inefficiency in construction processes, within the framework which considers the flexibility required to achieve customized construction of a high quality. The benefit for academia lies in producing systematic knowledge of the Swedish construction industry's position in terms of lean construction and efficiency.

Kontakt: Dimosthenis Kifokeris, dimkif@chalmers.se

 

Tävlingar som verktyg i strategisk utveckling från gröna affärs- modeller till konkreta cirkulära designförslag (181)

Projektet syftar till att kartlägga erfarenheter av tävlingar som affärsutveckling för byggföretag, arkitektkontor och kommunala förvaltningar och bidra till utveckling emot cirkulärt bygge. Projektet syftar till att underlätta klimatomställningar i svensk samhällsbyggnad. Här ingår att utveckla kompetenser och affärsprocesser runt byggföretagens och arkitektkontorens deltagande i tävlingar.

Kontakt: Christian Koch, christian.koch@chalmers.se

 

Hållbarhetsrollen: förväntningar och motsättningar i praktiken (178)

Målet med studien är att öka förståelsen för samt problematisera de komplexa organisatoriska och institutionella samband som påverkar hållbarhetschefer, miljöansvariga och/eller KMA samordnares (eller liknande) förmåga att driva en strategiskt långsiktig hållbar utveckling. Studien förväntas tydliggöra de trögheter som följer av exempelvis motstridiga målbilder, processer, incitament och roller, och som kan verka hindrande för utvecklingen av hållbarhetsrollen och dess praktik. Syftet med studien är att överbrygga de motsättningar som idag finns mellan rollförväntningar och upplevd erfarenhet av att vara verksam i en hållbarhetsroll.

Kontakt: Pernilla Gluch, pernilla.gluch@chalmers.se

 

Beslutsstöd för knäckfrågor - ett möte mellan teori och praktik för begreppslig ordning och reda (172)

Syftet med projektet är att bidra till en högre grad av klarhet kring de olika typer av situationer som i brist på mer nyanserade begrepp samlas ihop under vardagsbenämningen ‘knäckfrågor’ i samhällsbyggnadssektorn. Ambitionen är att bidra till att sådana situationer bättre kan särskiljas, förstås, och definieras, och bättre förebyggas eller undvikas och hanteras i samhällsbyggnadsprocesser och projekt. Målet med projektet är att utveckla ett beslutsstöd baserat på en tydligare och mer högupplöst begreppsapparat. Begreppsapparaten, som kan vara en typologi och/eller modell, ska kunna användas i det dagliga projektarbetet för att underlätta identifiering av olika typer av problem och beslut om åtgärder.

Kontakt:  Kerstin Hemström, kerstin.hemstrom@chalmers.se

 

Creating quality in coworking spaces (171)

The purpose is to generate actionable managerial insights to know what works and what does not work in meeting customer needs in coworking spaces. We will adopt a quality management engineering approach for improving the service ecosystem within the context of sharing economy. The following three questions summarize the steps that will be taken to achieve the goal. 1) Based on the pre-study on what is quality in coworking space, how can one measure to what extent a customer need has been fulfilled? 2) How does one design the experiments to meet certain customer needs? 3) What contextual factors should be considered when implementing the intervention, e.g. a prosocial nudge?

Kontakt: Hendry Raharjo, hendry.raharjo@chalmers.se

 

En ny generation förebyggande åtgärder av arbetsolycksfall med maskininlärning (170)

Detta projekt är ett doktorandprojekt med syfte att utveckla och testa en forskningsbaserad prototyp av ett maskininlärningssystem för arbetsolycksfallförebyggande i ett entreprenadföretag, NCC. Ett maskininlärningssystem skulle kunna bli ett fördjupningsverktyg för arbetsmiljöansvariga och deras strategiska enheter. Systemet har potential att skapa både överblick och djupare kunskap om de komplexa sammanhang som orsakar arbetsolycksfall. På detta sätt kan användningen av maskinlärning skapa en ny generation av förebyggande åtgärder.

Kontakt: Christian Koch, christian.koch@chalmers.se

 

State-of-art evaluation of strategic partnerships and collaboration in Sweden (169)

This study addresses the use and extent of strategic partnerships and other strategic collaborative arrangements in Swedish construction. The project aims at studying past results and experiences of strategic partnerships, understood as collaboration encompassing a portfolio of projects conducted by one or more supplier organizations for a public or private client.

Kontakt: Christian Koch, christian.koch@chalmers.se

 

Kunskapsintegration i sjukhusprojekt – hur ska framtidens sjukhus byggas? (166)

Kunskapen kring sjukhusbyggnation i Sverige är högst decentraliserad och spänner över ett flertal organisationer och företag. Detta skapar stora utmaningar i att genomföra kostnadseffektiva projekt inom ett större nationellt system av sjukhus. Studien är ett samarbete mellan NCC och tre universitet/högskolor: KTH, Chalmers och Uppsala universitet. Syftet är att kartlägga och effektivisera kunskapsintegration och erfarenhetsåterföring utifrån den samverkan som sker mellan byggentreprenör och beställare i sjukhusprojekt. Studien fokuserar på genomförandeskedet, dvs. vad som ska byggas och hur olika aktörer samverkar i processen under genomförandet, samt effekterna av de förutsättningar som skapats via beställarfunktionens krav. Studiens mål är att effektivisera byggprocessen utifrån de möjligheter och hinder som finns för entreprenörer avseende kunskapsutveckling och erfarenhetsåterföring kopplat till sjukhusbyggnation, samt identifiera hur samverkan mellan entreprenör och beställare bidrar till dessa förutsättningar.

Kontakt: Victoria Sundquist, viktoria.sundquist@chalmers.se

 

Ledarskapets roll för ett framgångsrikt samhällsbyggande- en förstudie (164)

Ledarskap anses på bred front vara en central framgångsfaktor för den moderna organisationen. Ambitionen att förbättra Ledarskapet för att adressera diverse utmaningar på grupp-, organisations-, och samhällsnivån är allomfattande och ständigt växande – till synes gränslös, noterar mer kritiska betraktare (Alvesson et al 2017). Det stora intresset för Ledarskap är dock inte särskilt konstigt med tanke på vilka fördelar som det har kopplats till inom forskningen. Ett framgångsrikt Ledarskap anses, bland annat, kunna stärka arbetsmoral och välmående bland medarbetarna (Alvesson et al 2017); stärka självförtroendet och inspirera (Mhatre and Riggio, 2014); främja kreativitet (Sundgren och Styhre 2006); öka handlingskraften och initiativförmågan (Parker and Wu, 2014); samt skapa en för organisationen önskvärd målbild, något att gemensamt sträva efter (Alvesson and Spicer, 2014). Syftet med denna förstudie är att stödja en stärkt forskningsagenda inom Ledarskap, anpassad specifikt till samhällsbyggnadsbranschen.

Kontakt: Martin Löwstedt, martin.lowstedt@chalmers.se

 

Oetiskt beslutsfattande inom samhällsbyggnadssektorn: Ett beteendevetenskapligt perspektiv (159)

Ingen bransch eller för den delen samhället i stort är befriad från oegentligheter. Samhällsbyggnadssektorn dras dock med ryktet av att vara en av de branscher där oetiskt beteende är mest förekommande. I Transparency Internationals ”Bribe buyers index” hamnar sektorn i en internationell studie på absolut sista plats av de kartlagda branscherna. Avsikten med det föreslagna projektet är att utifrån beteendevetenskaplig forskning och teori anlägga ett nytt perspektiv på den utbredda förekomsten av etiska överträdelser inom samhällsbyggnadssektorn. Projektet syftar till att studera en rad aspekter av begränsad etisk rationalitet och deras påverkan på beslutsfattande inom samhällsbyggnadssektorn. Projektet är således av värde ur ledarskaps- och produktivitetsperspektiv.

Kontakt: Mathias Gustafsson, mathias.gustafsson@chalmers.se

 

Varför flyttar hyresgäster vid renovering? Mot ett bredare kunskapsunderlag för beslut kring åtgärder och genomförande av hållbar renovering och bostadsförnyelse (158)

Studien har som syfte att skapa ett utökat kunskapsunderlag för hållbar renovering med fokus på hyresgästers upplevelser. Målet är att bidra till pågående debatt kring renovering, energibesparingar, flytt och sociala konsekvenser av renovering. Mer konkret skall studien bidra till en utveckling av fastighetsägares processer för planering och genomförande av renovering för att kunna möta både sociala ambitioner och mål om energieffektivisering. Studien genomförs i samarbete med Förvaltning AB Framtiden med stöd från Energimyndighetens program E2B2. Inom studien genomförs intervjuer med hyresgäster som väljer att flytta i samband med renovering samt enkäter med kvarboende hyresgäster. Ett 40-tal renoveringsprojekt inom allmännyttan i Göteborg är med i studien.

Kontakt: Paula Femenias, paula.femenias@chalmers.se

 

Construction services under construction: Enabling continuous improvements of logistics services in project- based organizations (157)

Construction services in general, and logistic services in specific, have great impact on efficiency and sustainability (environmental as well as social). However, there is a great potential for improvements in the complex coordination, inefficient processes, and waste of materials. Whilst improvement initiatives in manufacturing industry are important inspirations, they are based on continuous production processes that become challenged when transferred to the project-based construction industry. As response, this pre-study draws upon the concept of service quality as the basis for improvement initiatives – a concept based on relations between actors that last beyond individual projects. The purpose is thus to develop a typology of logistics services at a construction site; a typology used as a basis for a priority matrix supporting decisions on what logistic services to prioritize for improvements. The goals for the project are, to (1) create a priority matrix for service quality improvements of construction logistics services, (2) aid in understanding actors and activities needed to support and manage CLS (see Figure 1), and (3) aid in prioritizing what logistics services to focus for improvements.

Kontakt: Ida Gremyr, ida.gremyr@chalmers.se

 

Framtidens Hjällbo - När politik blir affär? (154)

I media hanteras ofta bostadsmarknaden som en fråga om tillgång och efterfrågan inom olika geografiska områden. Bakom denna förenklade bild finns dock en mer komplex verklighet där olika aktörer och intressen återfinns: politik, ekonomi och finansiella element. Detta gör att bostadsmarknaden och byggsektorn är intressant att studera ur både ett samhällsekonomiskt och företagsekonomiskt perspektiv. I Göteborg finns ett stort behov av att nya bostäder och samtidigt ett behov av upprustning av miljonprogramsområdena. Forskningsprojektet genomförs i samarbete med Förvaltnings AB Framtiden och de samverkande parterna i Framtidens Hjällbo. Syftet med forskningsprojektet är tvådelat; 1) den modell/organisation (”Hjällbomodellen”) som skapats för att utveckla stadsdelen i samverkan mellan olika aktörer studeras utifrån ett affärsmässighets- och affärsmodellsperspektiv där lärdomar kan dras gällande hur man kan vända en negativ utveckling i ett utsatt område, 2) bostadsrätts- och äganderättsformen som exempel på instrument för att bidra till att vända utvecklingen följs särskilt upp och studeras.

Kontakt: Pernilla Gluch, pernilla.gluch@chalmers.se

 

Virtual Collaborative Design Environment (ViCoDE) (139)

Detta projekt handlar om effektivisering av planering, utformning och uppförande av byggprojekt. Fokus är ett nytt kollaborativt design- och planeringsverktyg baserat på ByggnadsInformationsModeller (BIM) och virtual reality (VR) i kombination med en interaktiv pekskärm. Tillsammans erbjuder dessa tekniker en användarvänlig och flexibel plattform som bidrar till ökad förståelse och samarbete mellan alla involverade aktörer i ett byggprojekt – oavsett deras bakgrund eller professionella expertis. Det utvecklingsarbete som avses är systemutveckling som avser anpassning av själva verktyget, processutveckling av arbetssätt med verktyget, och metodutveckling som avser hur arbetssättet bidrar till att öka kunskapsinnehåll i projekt och i vilken grad processer kan effektiviseras.

Kontakt: Mattias Roupé, mattias.roupe@chalmers.se

 

Projekteringsprocess i entreprenad med samverkansnivå hög (135)

I byggbranschen börjar man sträva efter förnyade arbetssätt och kontraktsformer som stödjer samverkan mellan olika partner för att dra nytta av olika partners kunskap och öka innovation och kvalitet. Även om denna typ av projekt har blivit mer populär i svenska byggbranschen så är det svårt att organisera och koordinera komplexa infrastrukturprojekt. Projektet syftar till att studera hur man genomför projekt med samverkansnivå hög på projektnivå i termer av organisering av projektteamet, ansvarsfördelningar, och olika verktyg och processer som ger möjligheter att effektivisera byggprocessen. Med syftet att ge branschen rekommendationer för samverkansprojektering ska projektet studera tre olika typprojekt och svara på vilka sätt samverkan tillämpas samt hur detta samarbete renderar bättre produktivitet. Hur genomförs projektering i samverkansform hög mellan beställare, konsult och entreprenör för att bemöta kostnadsdrivande aspekter, kvalitet och innovation?

Kontakt: Petra Bosch-Sijtsema, petra.bosch@chalmers.se

 

MIMIC- Minimizing impact of construction material flows in cities (133)

Det stora behovet av ett ökat byggande i städer innebär att flera logistiska utmaningar behöver adresseras parallellt. Krav på ökad effektivitet i byggandet och ökade miljökrav på transporter är ett par av de främsta utmaningarna som tillsammans med de förtätade stadsmiljöer som eftersträvas också ställer ökade krav på ytanvändning och därmed effektiv materialhantering på och till byggplatserna. Syftet med studien är därför att analysera förutsättningarna för effektiv och hållbar bygglogistik till byggplatserna genom nya typer av samverkansformer mellan aktörer (materialleverantörer och transport/logistikleverantörer).

Kontakt: Kajsa Hulthén, kajsa.hulthen@chalmers.se

 

Att leda strategisk förändring i kommunal fastighetsförvaltning (126)

Hur vi använder och förvaltar våra byggnader kommer att ha stor betydelse för hela samhällets hållbara utveckling (Nielsen m.fl. 2016). Teknikutveckling har lett till att vi idag kan producera byggnader med nära noll i energiförbrukning, så kallade passivhus, men för att uppnå övergripande energimål är det också nödvändigt att i mycket större utsträckning fokusera på förvaltningen av det befintliga byggnadsbeståndet (Mjörnell m.fl. 2014, Ástmarsson m.fl. 2013). Syftet med studien är att öka förståelsen för de komplexa organisatoriska och institutionella samband som påverkar kommunala fastighetsförvaltares förmåga till omställning mot en strategiskt långsiktig, energieffektiv och klimatanpassad fastighetsförvaltning. Studien förväntas tydliggöra de trögheter som följer av exempelvis motstridiga målbilder, processer, incitament och roller, och som kan verka hindrande för en fastighetsförvaltningspraktik som tillgodoser internationella och nationella energi- och klimatmål.

Kontakt: Pernilla Gluch, pernilla.gluch@chalmers.se

 

Följeforskning BoStad 2021 (112)

Forskningsprojektets problemställning omfattar hur exploateringsprocessen för förtätning med nya flerbostadsområden kan effektiviseras, genom bl a ett förändrat arbetssätt med en planerings- och byggprocess med överlappande faser och med en förvaltningsövergripande projektorganisation, utgående från Göteborgs Stads satsning BoStad 2021.

Kontakt: Joanna Gregorowicz Kipszak, joanna.gregorowicz@chalmers.se