Författararkiv

Som du förstås har sett vi det här laget så har cmb en ny kostym, ett nytt uttryck för vad vi är och gör. Det har varit en inspirerande resa där vi engagerat både partner och samarbetsorganisationer att bidra med kloka tankar. Det arbetet och den gemenskapen känns tydligt i hur vi nu presenterar oss.

Hoppas du gillar det nya cmb och vill engagera dig för att göra skillnad! Tillsammans behöver vi nu sätta tydliga avtryck för att förändra den situation som välden befinner sig i med hastigt stigande temperaturer. I den bästa av världar kan vi skriva en ledarkrönika här igen om några år, där vi är i en ny situation. En verklighet där vi bromsat den globala uppvärmningen så mycket att vi vet att vi passerat de värsta orosmolnen.

På cmb tar vi nu flera tydliga steg för att ta itu med vår tids största utmaning – den globala uppvärmningen. bland annat startar vi ny i september en ny kunskapsgrupp för Klimatledarskap där vi kommer att stötta arbetet med Göteborgs satsning Klimat 2030. I skrivande stund är det ett femtontal personer med i gruppen, alla med viktiga uppdrag i sina respektive organisationer.

I skrivande stund sitter jag och mina cmb-kollegor på tåget tillbaka från Köpenhamn, där vi spenderat några dagar för att samla kraft och inspiration inför höstens arbete. Syftet med resan har varit att göra verklighet av en del av ägarstiftelsens stadgar som getts begränsad uppmärksamhet tidigare: att främja nordiskt samarbete. I Köpenhamn träffade vi ett flertal nätverk som liksom cmb har sitt fokus i utrymmet där samhällsbyggnad möter utvecklings- och hållbarhetsfrågor. Bland annat besöktes omställningskoordinatorn Gate 21, filantropiska projektfinansiären Realdania och den gröna innovationsinkubatorn State of Green.

Målet har varit att inspireras av hur de arbetar med partnerskap, hur projekt och processer organiseras och framförallt vilka möjligheter det finns för samarbeten framöver. Det vi reflekterar över här på tåget är att det finns en tydlig riktning i såväl offentlig sektor som marknad att jobba utifrån skarpa mål och formuleringar. Gemensamt för de tre nätverken är att de är nära där ”det händer” och hjälper sina medlemmar att hitta finansiering och därefter leda projekten. Som en av personerna vi mötte konstaterade – ”det är ett djupt meningsfullt arbete”.

Cmb sticker i jämförelse med dessa nätverk ut på två sätt. Dels förstås genom vårt fokus på ledarskap och organisering, vilket förstås också gör att vi befinner oss lite ovanför de moment där ett projekt genererar en teknisk lösning som kan skapa en mer handgriplig förändring. Men också genom vårt nära samarbete med Chalmers och dess forskning och utbildning. Detta var nätverken vi besökte mycket nyfikna på.

Framöver kommer vi självklart hålla kontakten med våra danska vänner och bjuda in dem till olika sammanhang som vi tror passar, där vi kan lära oss av varandra som nätverk och över landsgränserna. Med oss fick vi också tips på motsvarigheter i Oslo, så det kommer att bli vårt nästa sikte i vår nordiska breddning.

Vilka goda relationer har du med nordiska samarbetspartner? Hör av dig och dela med dig, så bygger vi ett starkare sammanhang för framtidens ledarskap och management i byggsektorn!

Joakim Forsemalm
Utvecklingsledare cmb

Ledarskribent: Martin Löwstedt, Chalmers

Ledarskap anses på bred front vara ett centralt konkurrensmedel för alla typer av organisationer och branscher. I takt med att professionellt arbete blir alltmer komplext och kunskapsbaserat blir det också viktigare att hitta former för att samla, engagera och inspirera sina medarbetare i strävan mot goda prestationer och framgångsrikt förändringsarbete.

I mitt jobb som forskare med inriktning mot byggbranschen har jag under flera år ägnat mig åt att studera hur allehanda chefer i de stora byggföretagen ser på ledarskap och hur detta översätts till det dagliga arbetet. Mitt samlade intryck är att det finns en utbredd samsyn kring vikten av ett personbaserat och i många avseenden ”modernt” ledarskap – i alla fall om vi tittar på vad ledarskapsforskningen har att säga om saken. Det jag talar om är huvudprinciper som bygger på ”lyhördhet”, ”anpassningsbarhet”, ”engagemang”, ”människan i fokus”, och kanske främst av allt att ge underställda medarbetare ”frihet under ansvar” (och förvänta sig detsamma från sina egna chefer).

Till alla dem som har för vana att beskylla byggbranschen för att vara ”omodern” går det alltså enligt min mening att svara att den genomgående synen på ledarskap inte är omodern utan tvärtom!

Jag uppfattar dock inte detta som ett resultat av en blixtsnabb omställning till vad diverse rön, studier, kurser och dyra ledarskapscoacher har att säga om ämnet, utan snarare som principer som funnits i dessa organisationer under en längre tid. Det verkar exempelvis finnas en koppling mellan den nämnda ledarskapsfilosofin och de affärsprinciper som består av att hantera stora och komplexa projekt via ett lokalt och lösningsfokuserat entreprenörskap.

Vad anledningen än är så torde ju många av dessa personbaserade principer komma väl till pass för många av de största utmaningarna som branschen står inför. Att vara ”lyhörd” och ”anpassa sig till varje individ” borde exempelvis kunna gynna den omställningen som handlar om att öka mångfalden. Att ”ge frihet under ansvar” borde kunna gynna kreativiteten och innovationsförmågan. Och att skapa ”engagemang” – ja, det borde vara bra för det mesta.

Med det sagt finns det andra typer av utmaningar där det kan tänkas behövas ett annat typ av ledarskap, eller till och med något helt annat än ledarskap. Jag tänker exempelvis på den enorma utmaningen (eller ska vi säga möjligheten) som handlar om att effektivisera byggprocessen. Många delar i den omställningen torde kräva andra typer av principer än de som bygger på frihet under ansvar.

Jag ser CMB:s agenda kring ledarskap som otroligt viktig för branschens utveckling. Via detta gränsöverskridande forum ges vi möjligheten att tillsammans bättre förstå ledarskapets specifika betydelse för alla de utmaningar som vi står inför. Men på samma sätt som många verkar ha förstått vikten av ett situationsanpassat ledarskap (rätt typ av ledarskap för rätt situation) så är min mening att varje effektfull ledarskapsagenda också är lyhörd för ledarskapets begränsningar.

Nu är det nedräkning till CMB:s Ledarskapsvecka 2020. Ett lika tidsenligt som viktigt event. Men då hoppas jag även att alla ni som främst ser er som exempelvis ”tydliga chefer”, ”analytiska strateger”, ”nördiga specialister”, ”framsynta innovatörer”, ”produktiva organisatörer”, ”händiga tekniker” och ”effektiva byråkrater” också ser till att ta lite plats bland alla ”moderna ledare”.

Då finns det förutsättningar för ett mycket rikt samtal – väl anpassat för branschens situation och framtid. Vi ses!

Martin Löwstedt
Docent, Arkitektur och samhällsbyggnadsteknik, Chalmers

Nomineringarna till CMB:s ledarskapsutmärkelse Guldhuset har strömmat in och juryn har haft rekordmånga kandidater att bedöma. Mycket glädjande att det finns så många framgångsrika unga ledare i den svenska samhällsbyggnadssektorn!

Finalister i Guldhuset 2020 – Gustav Holm, Sandra Mobaraki, Sarah Pettersson och Lisa Wistrand.

Juryn har nu utsett fyra finalister i Guldhuset 2020:

• Gustav Holm – platschef, Peab Sverige
• Sandra Mobaraki – bygginspiratör, Byggsandra (egen verksamhet)
• Sarah Pettersson – relationsförvaltare, Stena Fastigheter
• Lisa Wistrand – stadsutvecklingsstrateg, White Arkitekter

Vinnaren presenteras vid CMB:s konferens Ledarskapsdagen den 21 september

Här finns mer information om Ledarskapsdagen →

Den 1 juni hade CMB bjudit in Lokalförvaltningen Göteborgs Stad och KUB arkitekter för att berätta om uppförandet av den nya skolbyggnaden för Lindholmens tekniska gymnasium.

Processen har dragit ut på tiden men tidigare i år inleddes bygget. Under höstterminen år 2020 är det tänkt att den nya byggnaden ska tas i bruk och då rymma omkring 1 000 elever.

Frukostmötet genomfördes på Chalmers Teknikpark och lockade drygt 80 deltagare.

Inbjudna talare vid CMB:s frukost den 1 juni 2018 – Peje Persson, KUB arkitekter, samt Ulrika Videli och Charlotta Hansson Allefelt från Lokalförvaltningen Göteborgs Stad.

Bengt Christensson, vd på CMB, hälsade välkommen och passade även på att berätta om CMB:s nya bok "På rörlig grund". Till höger värmer de inbjudna talarna upp publiken med en "groupie".

Bengt Christensson, CMB, hälsade välkommen och lämnade sedan över ord och bild till Karl de Fine Licht, forskare vid RISE.

Det finns en mängd olika verktyg som är tänkta att stödja utveckling av social hållbarhet vid stadsutveckling och renovering. CMB:s frukostmöte den 2 februari gästades av Karl de Fine Licht, forskare vid RISE, som har studerat utbudet av beslutsstöd och även skissat på hur ett idealt verktyg för sociala indikatorer bör fungera.

Karl de Fine Licht betonade bland annat vikten av tydliga ”vägmekanismer”, det vill säga stöd för att hantera värdekonflikter. Är det till exempel viktigare att en plats upplevs som trygg än att den är estetiskt tilltalande? Ett bra verktyg ska också vara lätt att förstå och använda, så att det utan svårigheter kan appliceras i den praktiska verksamheten.

– Det finns dock en risk att ett verktyg uppfattas som väl fungerande för att det ger ett utfall som passar den egna organisationen, förklarade Karl. Då gäller det att ifrågasätta den första känslan – känns det bra för att den föreslagna åtgärden är enkel att utföra? Eller för att resultatet ger oss möjlighet att bocka av våra uppställda mål?

Frukostmötet lockade 120 deltagare och genomfördes på Chalmers Teknikpark.

Ta del av Karl de Fine Lichts presentation