Författararkiv

Mobilitet och markanvändning i fokus

Hub Park är ett fastighetsbolag som specialiserat sig på mobilitetshus – fastigheter som samlar flera kvarters parkerings- och mobilitetsbehov. Genom att samla dessa funktioner skapas förutsättningar för effektivare markanvändning, ökad förtätning och mer attraktiva stadsmiljöer.

Bolaget bygger just nu sin första anläggning i Göteborg, i området Södra Änggården, och verkar i hela Sverige.

– Vi tror att cmb är en bra plattform för att nätverka och dela kunskap och erfarenhet för att nå hållbara stadsbyggnadslösningar snabbare, säger Annika Fernlund, fastighetsutvecklare och mobilitetsstrateg på Hub Park.

Som ny partner ser Hub Park särskilt fram emot att bygga relationer inom nätverket.

– Som ny in ser vi mest fram emot att få en bredare kontaktyta mot andra aktörer som drivs av engagemang och kunskap, säger Annika.

Hub Park ser sig också som en resurs för nätverket när det gäller erfarenheter från olika kommuner och hur parkerings- och mobilitetsfrågor kan lösas på nya sätt.

Datadriven och värdeskapande mobilitetsplanering i tidiga skeden

Urbanivation är ett specialiserat team som arbetar med värdeskapande i tidiga skeden av stads- och fastighetsutveckling. Med människan och platsens inneboende kvaliteter i centrum samarbetar Urbanivation med fastighetsutvecklare, arkitekter, tjänstepersoner, konsulter och politiker som vill förnya hur våra städer utvecklas.

Som en del av Urbanivations arbete har bolaget utvecklat Parkyria – en satsning med fokus på dynamisk och hållbar parkerings- och mobilitetsplanering i tidiga skeden. Parkyria har sitt ursprung i Urbanivation och är särskilt intresserade av att engagera sig i cmb med anledning av den nya kunskapsgruppen inom mobilitet som nu startar.

Parkyria erbjuder en banbrytande lösning där öppna data och AI-driven analys används för att hjälpa fastighetsutvecklare och kommuner att sätta träffsäkra p-tal och effektivt dimensionera parkering. Urbanivation och Parkyria arbetar nära tillsammans, vilket ger en bred kompetensbas och möjliggör bidrag både strategiskt och operativt inom samhällsplanering.

– Vi väljer att gå med i cmb tack vare deras starka nätverk av relevanta aktörer inom samhällsbyggnad. Det känns helt rätt att vara en del av nätverket, särskilt nu när ett fokusområde kring parkering och mobilitet etableras. Vi ser fram emot att både ta del av och bidra till kunskap, energi och inspiration i nätverket, säger Adetoun Ayoade, Business Designer/ Business Developer på Urbanivation.

Bidrag till kunskapsgruppen om mobilitet

Urbanivations engagemang i den nya kunskapsgruppen om mobilitet kommer särskilt att ske genom Parkyria.

– Genom Parkyria vill vi bidra med nytänkande, innovation och samarbete inom parkering och mobilitet, säger Adetoun.

Ny kunskapsgrupp om mobilitet

I samband med att Hub Park och Urbanivation går med som partners startar cmb även en ny kunskapsgrupp med fokus på mobilitet och parkering.

Joakim Forsemalm på cmb berättar:

– När vi träffades i Almedalen väcktes tanken om mobilitet som en central framtidsfråga. I de samtalen började idén om en ny kunskapsgrupp ta form. Sedan dess har vi haft dialog med flera partners, och att både Hub Park och Urbanivation nu går med känns helt rätt. Deras kompetenser kompletterar varandra väl och ligger mitt i prick för gruppens mål.

Urbanivation kommer att ha en aktiv roll i kunskapsgruppen och ser särskilt fram emot starten.

– Vi ser särskilt fram emot det första seminariet den 12 mars. Som ordförande i kunskapsgruppen ser jag mycket fram emot att både ta del av och bidra med kunskap, energi och inspiration i nätverket, säger Urbanivation.

Det första mötet och startskottet för kunskapsgruppen hålls inom ramen för cmb fokus den 12 mars. Inbjudan kommer inom kort.

"Svevia är grunden i svensk infrastruktur"

Svevia bär på en lång och unik historia. Resan började 1841 med Vägverkets föregångare, och 2010 bildades Svevia i sin nuvarande form. Som statligt ägt bolag har de i dag en central roll i att bygga och förvalta Sveriges vägar, broar och anläggningar.

Företaget driver just nu cirka 1 800 projekt över hela landet och har 2 100 medarbetare som arbetar från norr till söder. Med en omsättning på 11,6 miljarder kronor är Svevia en stabil och viktig aktör i svensk infrastruktur.

– Vår ambition är att vara ett föredöme i branschen inom hållbarhet, arbetsmiljö och säkerhet, säger Saeid Azmoudeh, arbetschef på Svevia.

Varför partnerskap med cmb?

Svevia ser cmb som en unik plattform för att mötas över gränser och tillsammans driva branschen framåt.

– Genom att gå med vill vi bidra till och ta del av den kunskap och utveckling som sker inom bygg- och anläggningssektorn, särskilt kring ledarskap, hållbarhet, säkerhet och digitalisering. Det är ett naturligt steg för oss att vara med där framtidens lösningar diskuteras, säger Saeid.

Kunskap, nätverk och erfarenhetsutbyte

Ett aktivt deltagande i cmb:s kunskapsgrupper, event och forskningsprojekt är något Svevia ser mycket fram emot – särskilt inom områden kopplade till hållbar infrastruktur, från projektering till produktion och drift.

– Utöver byggbarhet, arbetsmiljö och säkerhet brinner vi för innovation, samverkan och fossilfria entreprenader. Möjligheten att möta andra aktörer, utbyta erfarenheter och tillsammans driva utvecklingen framåt är centralt för oss.

Bidrar med stark kompetens inom säkerhet och arbetsmiljö

Arbetsmiljö är ett område där Svevia har högt ställda ambitioner och vill bidra aktivt med kunskap.

– I vårt interna projekt ”Säkra grunden” siktar vi på att ha branschens säkraste och tryggaste arbetsplatser. Här delar vi gärna med oss av våra erfarenheter.

För en mer hållbar och nyfiken bransch

Svevia betonar betydelsen av att utvecklas tillsammans.

– Vi är ett företag som ständigt utvecklas och söker nya sätt att arbeta smartare och mer hållbart. Vi tror på samarbete och vill vara en aktiv medlem som både lär och delar, avslutar Saeid.

Vi söker nu partnerföretag som vill medverka i årets upplaga av initiativet ”Skugga en projektledare”. Syftet är att ge studenter från masterprogrammet DCPM (Design and Construction Project Management) på Chalmers en unik möjlighet att få praktisk inblick i samhällsbyggnadsbranschen.

Många unga – inte minst internationella studenter – upplever att det kan vara utmanande att bygga nätverk och hitta relevanta exjobb eller första jobb efter studierna. Genom att låta en student skugga era projektledare under en till tre dagar under våren kan ni:

• Ge studenterna en konkret och värdefull bild av vad yrket som projektledare innebär.

• Hjälpa nästa generation att förstå branschkultur, arbetsprocesser och ansvar i samhällsbyggnadssektorn.

• Stärka ert företags relation till unga talanger och visa upp organisationen som en attraktiv arbetsplats.

Studenterna följer era projektledare i deras vardag och får på nära håll se hur projekt drivs, hur kundkontakt fungerar, hur teknikfrågor hanteras och mycket mer. Det är en fantastisk möjlighet att både bidra till studenternas utveckling och skapa nya kontakter med framtidens yrkespersoner.

Vill ni vara med?
Kontakta Malin Sörensen Csuhaj, kommunikationsansvarig på cmb: malin.sorensen@cmb-chalmers.se.

Tillsammans fortsätter vi att stärka kopplingen mellan akademi och bransch!

Sista anmälningsdag: 30 januari 2026.

Det är något med decemberljuset. Den där svala tonen som bäddar in byggkranar, halvfärdiga kvarter och våra välbekanta stadssilhuetter i ett slags stilla skimmer. Som om allt – åtminstone för en stund – får tillåtelse att sakta ner. För oss som arbetar inom samhällsbyggnad är det en påminnelse om att vår vardag är en del av något större, något som sträcker sig bortom projektspecifikationer, tidplaner och budgetramar.

Året som gått har, som så ofta, varit en väv av möjligheter och bekymmer. Materialpriser som pendlat, osäkerheter på bostadsmarknaden, behovet av klimatanpassning, press på välfärdens lokaler och en omvärld som inte riktigt låter oss ha långsiktigheten i fred. Samtidigt fortsätter vi – enträget, envist, ibland till och med optimistiskt – att planera, förvalta och bygga miljöer som människor ska leva sina liv i.

Det är lätt att glömma vilken kraft det ligger i just det.

När vi pratar om hållbara städer gör vi det ofta i termer av teknik, system, energi och flöden. Men i grunden handlar samhällsbyggnad om relationer: mellan människan och platsen, mellan nuet och framtiden, mellan visioner och vardag. Vi bygger inte bara strukturer – vi bygger förtroende, trygghet och möjligheter.

Därför julen känns som en så tacksam tidpunkt att stanna upp. Den lyfter fram de mjuka värdena som annars riskerar att hamna i skymundan när projektrummen fylls av Excelblad och tidplaner. Den påminner oss om varför vi gör det vi gör: att skapa platser där människor vill leva, mötas, växa och känna sig hemma.

Men det mest fascinerande just nu inte det som ligger bakom oss – utan det som väntar.

2026 kommer att kräva nytänkande, mod och uthållighet. Det kommer att bli ett år där digitalisering, cirkulära flöden och klimatneutralitet inte längre är framtidsvisioner, utan konkreta arbetsuppgifter. Ett år där våra projekt inte bara ska leverera funktion och form, utan också bidra till ett mer resilient och rättvist samhälle. Det är en utmaning – men också en möjlighet att tillsammans förflytta branschen i den riktning vi länge talat om.

När vi nu går in i helgerna hoppas jag att du får tid för både vila och eftertanke. Tid att se på dina projekt med ett nytt perspektiv, tid att glädjas åt det som faktiskt blivit bättre – och ny energi att ta dig an allt det spännande som ligger framför oss, mod att fortsätta driva på där det fortfarande behövs.

För samhällsbygget står aldrig riktigt still. Men vi som arbetar med det behöver ibland göra det.

God jul och gott nytt år – och tack för allt du bidragit med under året som gått.
2026 väntar runt hörnet, och det kommer att bli något alldeles extra.

Låt oss fortsätta bygga ett samhälle som håller, även när vindarna blåser.

Stort grattis till årets pristagare: Amar Taja och Rozhgar H. Amin, Ellie Byström och Matilda Nivemark, samt Tyra Lindh.

Master Thesis Award delas ut varje år till de bästa examensarbetena inom Construction Management, och syftar till att lyfta fram arbeten som bidrar med ny kunskap, perspektiv och innovation i samhällsbyggnadssektorn. Priset består av stipendier på 30 000 kr, 20 000 kr och 10 000 kr.

Vi på cmb önskar alla pristagare stort lycka till i deras fortsatta karriärer. Vi är övertygade om att deras examensarbeten kommer att vara värdefulla bidrag för många organisationer och skapa inspiration och ny kunskap inom cmb:s nätverk och kunskapsgrupper.

– Det är väldigt roligt att se studenterna få möjlighet att synas i detta sammanhang och få uppmärksamhet från potentiella framtida arbetsgivare. Deras examensarbeten visar på hög kompetens och engagemang, och vi ser fram emot att följa deras fortsatta karriärer i branschen, säger Carina Bohm, vd på cmb.

– Efter att ha tagit del av årets examensarbeten är jag verkligen imponerad av nivån. Det är tydligt att nästa generation kommer att tillföra branschen både kunskap och klokskap. Att få dela ut pris till topp tre idag var både hedrande och inspirerande, säger Fredrik Olsson, ordförande i cmb:s utbildningsutskott.

Vinnare

Amar Taja och Rozhgar H. Amin
Läs arbetet här: Productivity Follow-Up in the Swedish Construction Industry: An Investigation of Implementation and Influencing Factors

Andra plats

Ellie Byström och Matilda Nivemark
Läs arbetet här: Digital Disconnect: Navigating Leadership in Hybrid Work Environments – A Case Study Exploring Leadership Challenges in Remote and Hybrid Teams within Project-Based Organisations

Tredje plats

Tyra Lindh
Läs arbetet här: From Strategy to Practice: How Design Managers in Construction Cope with Digital Transformation

Årets vinnare av Guldhuset 2025 heter Anna-Clara Ackebo och är verksam på NCC. Priset delades ut idag under Business Arena Väst och uppmärksammar unga, framgångsrika ledare som bidrar till utveckling och förnyelse i samhällsbyggnadssektorn.

Juryn lyfter fram Anna-Clara som en ledare som med närvaro, reflektion och ödmjukhet visar att modernt ledarskap handlar lika mycket om hur man leder som vad man leder. Hon skapar affärer som inkluderar kundens perspektiv, bygger starka team där varje individ får möjlighet att utvecklas, och leder med ett genuint engagemang för både resultat och människor.

Med en tydlig känsla för affärsmässighet och entreprenörskap, kombinerat med en vilja att driva förändring och förbättring, visar Anna-Clara vägen mot ett mer innovativt och hållbart samhällsbyggande. Hon betonar vikten av att knyta ihop forskning och praktik – att omsätta kunskap till handling – och ser ledarskap som ett lagspel där alla är med och bidrar.

Juryns motivering:

Årets vinnare av Guldhuset visar att modernt ledarskap handlar lika mycket om hur man leder som vad man leder. Med ett tydligt fokus på affärsmässighet som inkluderar kundens perspektiv skapar hon hållbara och framgångsrika samarbeten där alla parter vinner.

Hon leder med närvaro, reflektion och ödmjukhet – som en lagledare som både spelar och coachar, och som ser varje individs potential att växa och utvecklas. Genom att driva förändring och uppmuntra innovation visar hon vägen mot ett samhällsbyggande som blir både effektivare och mer meningsfullt.

Vår vinnare ser kopplingen mellan forskning och praktik, mellan entreprenörskap och affärsmannaskap, och använder den förståelsen för att utveckla både människor, projekt och bransch. Med sitt reflekterade, förändringsorienterade och inkluderande ledarskap personifierar hon framtidens samhällsbyggare – där resultat, relationer och utveckling går hand i hand.

Om Guldhuset

Guldhuset är ett ledarskapspris som varje år delas ut till en ung (max 40 år) framgångsrik ledare inom samhällsbyggnadssektorn. Priset uppmärksammar personer som visat goda exempel på omställnings- och utvecklingsarbete, både internt och externt, och som är förebilder med potential till fortsatt utveckling som ledare.

Juryn bedömer kandidaterna utifrån kriterier som innovationsförmåga, medarbetarutveckling, kundfokus, ledarskap, etiskt ledarskap samt ekonomi och organisation. Nomineringarna ska vara väl förankrade i respektive organisation.

Bakom byggsektorns framgångar finns en verklighet som sällan syns i rubrikerna. Kvinnor som vittnar om en hård jargong, psykisk press och en känsla av utanförskap. Samtidigt står branschen inför en akut kompetensbrist. Frågan är inte längre om jämställdhet behövs – utan om byggbranschen överlever utan den.

“KOM INTE HIT.”

Det är orden som flera kvinnor inom byggbranschen använder i Aftonbladets reportage av Isaac Turner, om deras arbetsvardag. De beskriver en miljö där jargongen är hård, ifrågasättandet ständigt närvarande och ensamheten ofta påtaglig. För många blir konsekvensen att de lämnar – eller avråder andra från att ens börja.

Detta är inte bara en berättelse om ojämställdhet. Det är en berättelse om en bransch som undergräver sin egen framtid.

En kultur som kostar – mer än vi tror

Trots åratal av initiativ för att bryta machokulturen visar vittnesmålen att förändringen går långsamt. Kvinnor utgör fortfarande bara omkring 10 % av de anställda inom bygg- och anläggningssektorn, och inom hantverksyrken är siffran så låg som 2–3 %.

Samtidigt visar forskning att självmordstalen bland kvinnor i byggbranschen har mer än fördubblats det senaste decenniet. Det handlar om en arbetsmiljö där social isolering, psykisk belastning och tystnadskultur fortfarande är realitet.

Det är ett systemfel – och det får konsekvenser långt bortom enskilda arbetsplatser.

När bristen på kvinnor blir en brist på kompetens

Byggsektorn står samtidigt inför en akut kompetensbrist. Enligt Byggföretagen uppger två tredjedelar av företagen att de har svårt att rekrytera rätt personal. Fyra av tio har till och med tvingats tacka nej till uppdrag på grund av personalbrist.

Och det handlar inte bara om hantverkare – även roller kopplade till hållbarhet, projektledning och digitalisering är svåra att tillsätta.

Att kvinnor fortfarande känner sig oönskade eller osäkra i byggmiljöer gör därför problemet dubbelt. Bristen på jämställdhet blir också en brist på framtidskompetens.

En chans till förändring – om modet finns

Det krävs mer än kampanjer och jämställdhetsplaner. För att byggsektorn ska bli hållbar – socialt, ekonomiskt och arbetsmässigt – måste ledarskapet våga ta ansvar för kulturen.

Det handlar om att lyssna på kvinnornas erfarenheter och se dem som strategisk kompetens, inte som problem.
Att mäta, följa upp och förändra beteenden – inte bara siffror.
Att bygga arbetsplatser där människor, oavsett kön, kan bidra fullt ut.

När kvinnor i byggbranschen säger “kom inte hit” är det ett larm som ingen med ansvar får ignorera.
För byggsektorn kan inte längre bygga framtidens samhälle – om den inte först klarar av att bygga sin egen.

Läs mer här:
Samhällsbyggandet hotas av kompetenskris – nu krävs handling
Aftonbladet: Kvinnornas larm från byggbranschen: Kom inte hit

**Statistik:** Enligt Byggföretagen var andelen kvinnor som var sysselsatta inom byggverksamhet (SNI 41–43) i Sverige år 2023 ca 10,9 %. En rapport visar att år 2020 var andelen kvinnor inom hantverksyrken i byggbranschen nere på bara 2,3 %. Utvecklingen är långsam: mellan 2015–2017 ökade antalet kvinnor i tio stora byggbolag med ca 30 %, men vid den hastigheten skulle jämställdhet (50/50) inte nås förrän omkring år 2038. Källor: Byggföretagen, 2afgruppen.se, byggtjanst.se 

"Vi brinner för att göra skillnad"

– På MAY Project brinner vi för att göra skillnad. Vi är ett engagerat gäng ingenjörer och ekonomer med både teknisk och affärsmässig kompetens inom bygg och anläggning. Vi driver projekt som gör skillnad inom projektledning, projektekonomi, fastighetsutveckling, verksamhetsutveckling och entreprenad. Vårt syfte är att bidra till långsiktig framgång för samhällsbyggandet – med människor som bryr sig, säger Josephine Hennevelt, vd på MAY Project.

Ledarskapet i fokus

För MAY är ledarskap en central fråga, och just det var en stark drivkraft i beslutet att gå med i cmb.
– Vi tror på att bra, tydligt och modigt ledarskap gör hela skillnaden – både för projekt och för företag. Genom cmb vill vi vara med och bidra till branschens utveckling, inspireras av forskning och dela erfarenheter som stärker ledarskapet i samhällsbyggandet, berättar Josephine.

Kunskap, nätverk och erfarenhetsutbyte

Att få ta del av cmb:s nätverk och kunskapsgrupper är något företaget ser särskilt fram emot.
– Vi ser särskilt fram emot kunskapsgrupperna – att få mötas, utbyta erfarenheter och lära av varandra, säger Josephine.

Bidrar med ett strategiskt och mänskligt perspektiv

MAY Project vill bidra med ett strategiskt, mänskligt och nytänkande perspektiv på hur samhällsbyggandet kan utvecklas.
– Vi bidrar med ett strategiskt, mänskligt och nytänkande perspektiv på hur samhällsbyggandet kan utvecklas. En av våra styrkor ligger i att överbrygga glappet mellan strategi och operativ verklighet. Med vår bakgrund förstår vi projektens komplexitet och utmaningar, men också vad som krävs för att skapa hållbara organisationer, lönsamma affärer och engagerade människor. Vi brinner för ledarskap, struktur och kultur – och delar gärna erfarenheter av hur man bygger företag, projekt och samarbeten där fler får plats, säger Josephine.

För en inkluderande och nyfiken bransch

Avslutningsvis betonar Josephine vikten av mångfald och samarbete:
– Vi tror att samhällsbyggandet blir bättre när fler röster får plats. Tillsammans med cmb vill vi fortsätta driva utvecklingen mot en mer inkluderande, hållbar och nyfiken bransch.

Årets program inleddes med en gemensam träff där både mentorer och adepter fick möjlighet att lära känna varandra och samtala mer på djupet kring förväntningar, erfarenheter och mål. Till vår stora glädje var Gabriela Jones återigen på plats för att inspirera deltagarna. Hon ledde träffen på ett engagerande sätt där både mentorer och adepter deltog aktivt i diskussionerna.

Gabriela delade med sig av värdefulla insikter om hur man kan bygga meningsfulla relationer, skapa tillit och stödja varandras utveckling genom mentorskapet. Tack vare ett generöst tidsutrymme under träffen fanns i år också möjlighet att prata mer på djupet och skapa en stark grund för det kommande årets möten.

– Det är fantastiskt att se hur snabbt dialogen kommer i gång när både mentorer och adepter ges utrymme att dela erfarenheter och utmaningar. Engagemanget i årets grupp bådar gott för många spännande möten framöver, säger Gabriela Jones, psykolog på Psykologbyrån Jones.

– Mentorprogrammet är en väldigt uppskattad satsning där vi verkligen ser hur samverkan mellan akademi och praktik kan bidra till utveckling på riktigt, säger Malin Sörensen Csuhaj, kommunikations- och marknadsansvarig på cmb.

Mentorsprogrammet fortsätter nu under året med egna planerade träffar mellan mentorer och adepter. Vi ser fram emot att följa deras resa mot nya insikter, relationer och framtida ledarskap inom samhällsbyggnadssektorn.

Hur ser kontorets roll ut i en tid av digitalisering och hybridarbete? På Business Arena Stockholm höll Carina Bohm, vd på cmb, tillsammans med Jesper Trotzig, vice vd på Tenant & Partner, en workshop som satte fokus på kontorets syfte, utformning och framtid.

Centrala teman som diskuterades

Syftet med kontoret

• Är det främst en plats för samarbete, sociala möten eller fokuserat arbete?

• Hur skiljer sig behovet mellan olika roller, individer och generationer?

Hybridarbetsmodeller

• Många arbetsplatser prövar sig fram med olika kombinationer av distans- och kontorsarbete.

• Otydlighet råder kring hur mycket ledningen ska styra kontra individens valfrihet.

Kultur och gemenskap

• Kontoret ses ofta som avgörande för att bygga tillhörighet och organisationskultur, och för att skapa kollektiv intelligens där kunskap och erfarenheter möts.

• Samtidigt ställdes frågan: kan kultur byggas och upprätthållas även digitalt?

Kontorets utformning

• Diskussioner om öppna landskap kontra mindre rum och flexibla ytor.

• Behov av både tysta zoner och sociala mötesplatser framhölls.

Rättvisa och inkludering

• Risk att de som arbetar mer på distans hamnar utanför informella samtal och nätverk.

• Vem har möjlighet att styra över sin närvaro på kontoret – alla eller bara vissa grupper?

Slutsats – fler frågor än svar

Det står klart att det inte finns någon ”one size fits all”-lösning. Behovet av fortsatt dialog, experiment och anpassning betonades.

Frågor som lämnades öppna var bland annat:

• Ska kontoret vara en ”måste-plats” eller en ”möjlighets-plats”?

• Hur mäter man värdet av kontorsnärvaro?

• Vilka investeringar i teknik och lokalutformning är mest långsiktigt hållbara?

Samtalet fortsätter

– För cmb är det viktigt att delta i sammanhang där olika perspektiv möts. Workshopen visade att frågan om kontorets framtid spänner över många dimensioner – från teknik och ledarskap till kultur och inkludering – och dialogen fortsätter, säger Carina Bohm, vd på cmb.