"Byggbranschen saknar både arbetskraft och kapacitet för att ta sig an kommande års byggutmaningar. Därför måste branschen utvecklas. Bland annat måste unga släppas in och branschen måste digitaliseras för att öka effektiviteten, skriver Bengt Christensson, vd för CMB" på GP Debatt.
Författararkiv
Visst ska ni ha trainee nästa år!?
Klicka vidare för mer information och anmälan.
Funderar ni fortfarande? Ladda ner sammanfattningen av det casearbete som omgång 2 presenterade på idéseminariet den 21 oktober och se filmen om programmet.
Se filmen om traineeprogrammet »
Presentation casearbete FS 2 »
Ledarskapsdagen 2017 tar form
Nu drar CMB:s Marknadsutskott de första linjerna till det som kommer att bli Ledarskapsdagen 2017. Det preliminära datumet för konferensen är måndag den 24 april så skriv upp det i era kalendrar!
Som vanligt kommer dagens fokus att vara på ledarskapsfrågor för samhällsbyggnadssektorn och temat kommer att rikta sig både till er som är ute i arbetslivet och till vetgiriga studenter. Vårt mål är att ni alla ska få er minst ett par tankeställare under dagen - och nya idéer och verktyg för er vardag.
Presentationer från Strategidagen
Under CMB:s Strategidag den 10 november deltog närmare hundra representanter från samhällsbyggnadssektorn och Chalmers i en workshop med fokus på kompetensförsörjningsfrågan. Eftermiddagen inleddes med några olika talare och deras perspektiv på frågan. Ladda ner deras presentationer nedan (ej Johan Sköld).
Det goda ryktet sprider sig
På VARM-dagen* den 22 november blev det tydligt att traineeprogrammet Framtidens Samhällsbyggare börjar bli känt i branschen och bland studenterna på Chalmers. Årets traineer hade fullt upp i montern och informationsbroschyrerna gick åt snabbt. Många studenter berättade att de hade hört om programmet från andra på skolan eller kände någon som varit trainee tidigare. Andra besökare i montern var nya inför konceptet Framtidens Samhällsbyggare och ställde frågor om företagen och framtida karriärmöjligheter.
Även företagsrepresentanterna känner i allt större utsträckning till programmet och många ville veta vad ett deltagande innebär mer i detalj - vilka företag och organisationer får vara med, hur fungerar breddningsperioderna och så vidare.
– Det var väldigt glädjande att se hur många som fick upp ögonen för programmet under VARM-dagen, kommenterade traineen Shanaz Hasan, Park- och naturförvaltningen Göteborgs stad, efteråt.
På grund av den pågående ombyggnationen i före detta arkitekturhuset var delar av mässan flyttad till det som kallas Betonghuset. Hur det kommer att se ut nästa år när ombyggnaden är klar återstår att se.
* V-teknolog- och AE-sektionens årliga arbetsmarknadsmässa
Hinder och drivkrafter för BIM väckte frågor på Bygglunch
Alltsedan BIM introducerades för cirka 15-20 år sedan har både forskare och andra BIM-förespråkare talat om en teknisk revolution som skall komma att förändra byggindustrin och driva branschens utveckling. Idag finns det dock forskare som talar om en övertro på teknikens betydelse.
Henrik Linderoth är professor i Construction Informatics vid Tekniska Högskolan i Jönköping (JTH) och i ett forskningsprojekt som genomförts i samarbete med forskare på Chalmers har han tittat närmare på vilka hinder och drivkrafter som finns för BIM idag i medelstora entreprenadföretag (50-500 anställda). Forskningen presenterades på CMB:s Bygglunch i november.
Icke-användare kritiska
Projektet har utförts med hjälp av enkäter som besvarats på såväl vd- som tjänstemannanivå i de utvalda företagen. Dessutom har en enkät delats ut bland tredjeårsstudenter på JTH som använt BIM i sin utbildning.
Vd-enkäterna visade att det allra största användningsområdet för BIM var visualisering – i projektering, för brukare och för produktionsplanering samt vid samgranskning/kollisionskontroller. Enkäterna separerade svaren utifrån om den svarade själv var användare av BIM eller ej och en intressant iakttagelse i studien var att de som inte använder tekniken generellt var mer kritiska och såg större problem med användandet (se siffror och detaljer i Henriks presentation).
– Till exempel svarade icke-användarna att det största hindret var att BIM inte efterfrågades vare sig av beställarna eller internt inom företaget. Bland användarna ansågs detta inte vara ett lika stort problem utan de talade snarare om höga investeringskostnader i hård- och mjukvara som det största hindret för ett mer omfattande användande, beskriver Henrik Linderoth.
Åsiktsskillnader om drivkrafter
På frågan om vilka drivkrafter som finns för att använda BIM inom företaget svarade icke-användarna att de i princip inte upplevde att det fanns några sådana alls. Användarna däremot ansåg att BIM gav möjligheter att följa med i den tekniska utvecklingen och gav konkurrensfördelar. Användarna ansåg även att BIM var strategiskt viktigt för företaget. Det gjorde inte icke-användarna.
– Vi kunde i efterhand särskilja två grupper av företag i studien, fortsätter Henrik. De som ser en egen nytta med BIM och de som väntar på att någon annan (beställaren) skall efterfråga tekniken.
Stor okunskap bland arbetsledare
På tjänstemannanivå visade det sig att drygt en tredjedel av dem som svarat hade medverkat i BIM-projekt och lika många kände till BIM, men hade inte själva medverkat. En knapp tredjedel visste inte hur BIM kan användas.
– En intressant iakttagelse är att hälften av de svarande arbetsledarna tillhörde denna kategori och alltså har mycket begränsad kunskap om BIM. De arbetsledare som däremot kände till BIM, var den mest positiva gruppen.
På frågan om vilken den upplevda nyttan av BIM inom olika användningsområden var, angav både användare och icke-användare att de såg störst nytta av BIM inom samma områden som vd:arna ovan (samgranskning/kollisionskontroller, visualisering – i projektering, för brukare och för produktionsplanering – i fallande skala). Dock använde företagen inte själv BIM-tekniken i särskilt stor utsträckning inom dessa områden. Hindren som graderades högst var även här att BIM inte efterfrågas av beställaren och att tekniken var kostsam (både användare och icke-användare).
Studenterna positiva
– När vi sedan jämförde företagens svar med studenternas upptäckte vi att studenterna generellt såg en större potential i BIM-tekniken. De ansåg både att det var strategiskt viktigt att använda BIM och att användandet kan ge konkurrensfördelar. Det främsta hindret som studenterna såg var att samarbetspartners inte använder BIM. Det tror jag beror på att det är något som diskuterats under utbildningen. Företagen ansåg inte att detta var ett lika stort hinder, konstaterade Henrik.
– Så en av de slutsatser som vi drar i studien är att medelstora företag i större grad bör utnyttja nyutexaminerades BIM-kompetens och att modellerna görs tillgängliga även i produktionen så att de första stegen mot BIM-användning kan tas.
CMB rekommenderar: Design- och konstruktionsdagen 2016
Om Framtidens Samhällsbyggare i tidningen Byggindustrin
Kompetensförsörjningsfrågan drog fullt hus på CMB:s strategidag
Stort tack till alla engagerade deltagare som gjorde CMB:s Strategidag 2016 om kompetensförsörjning till en givande och kreativ eftermiddag! Närmare hundra representanter från samhällsbyggnadssektorn och Chalmers samlades torsdagen den 10 november på Chalmers Teknikpark för att tillsammans diskutera kompetensförsörjningsfrågan.
Eftermiddagen inleddes med några olika talare och deras perspektiv på frågan, i syfte att stimulera diskussionerna inför de workshops som hölls under andra halvan av dagen. Tommy Andersson, statlig samordnare på Näringsdepartementet, redogjorde för regeringsuppdraget att se över arbetskraftskapaciteten inom byggbranschen. Johan Sköld, serieentreprenör och Head of Growth på Chalmers Ventures, gav sedan konkreta exempel på hur man kan hitta kompetens och behålla den.
Lars Tullstedt, expert på kompetensförsörjning på Sveriges Byggindustrier, reflekterade över branschens utmaningar och behovet av samverkan med universitet och högskolor, och Maria Knutson Wedel, vicerektor på Chalmers, berättade om hur Chalmers och branschen kan arbeta tillsammans för att skapa förutsättningar för fler framtida samhällsbyggare.
Efter föredragen samlades deltagarna i elva olika grupper för att sitta ner och tillsammans diskutera hur man på kort och lång sikt kan skapa förutsättningar för fler framtida samhällsbyggare. På varje bord fanns en kortlek med olika perspektiv på kompetensförsörjning, med rubriker som till exempel "Nya medarbetare", "Branschens attraktivitet", "Utbildningsvolymer" och "Kompetensväxling". Syftet var att inom varje grupp ta fram konkreta förslag på lösningar, och samtidigt peka på vem eller vilka som skulle kunna agera i frågan.
Förslagen från Strategidagen kommer att överlämnas till bland andra regeringens samordnare, Arbetsförmedlingen och andra nyckelaktörer inom samhällsbyggnadssektorn. Vi kommer också att ta fram en rapport som publiceras på CMB:s webb under december.
Uppdaterade instruktioner för ansökan om forskningsmedel
Uppdateringen tar sin utgångspunkt i diskussionerna om prioriterade forskningsområden som fördes under förra årets Strategidag, samt en bearbetning i CMB:s Forskningsutskott.
Forskningsutskottet ser med en revidering av de prioriterade forskningsområdena förutsättningar att:
– Ytterligare tydliggöra CMB:s övergripande fokus på ledarskap och management
– Lyfta fram att forskningsinsatserna bör leda till ökad effektivitet och produktivitet i hela eller delar av samhällsbyggnadsprocesser
– Betona de områden som kommit till uttryck under CMB:s strategidagar och i andra sammanhang, och som främjar branschens utveckling och forskarnas intresseinriktningar
Vidare har riktlinjerna vid ansökan om forskningsmedel omformulerats för att i högre grad betona samfinansiering, speciellt vid större projektansökningar.
De uppdaterade instruktionerna finns att läsa här.