Kritisk brist på kvalificerad byggarbetskraft inte bara i Sverige
Byggproduktivitetsanalys och produktivitetsförbättringar var huvudfokus för Carl T. Haas , professor vid University of Waterloo, Kanada, föreläste under CMB:s Bygglunch den 17 maj.
Det råder idag en kritisk brist på kvalificerad byggarbetskraft i Kanada och USA, precis som i Sverige. För att möta denna utmaning utvecklar branschen strategier som ”multi skilling”, mer kompletta CRM-system och optimering av investeringar i utbildningar.
– Det är stor skillnad mellan hur ekonomer och byggare tänker kring hur man höjer produktiviteten i projekt. Det finns en tekniskt inriktade lösningar, och så de som fokuserar mer på management och organisation av arbetet, inleder Carl Haas, vars forskning, undervisning och rådgivning är inom avancerad konstruktion och transportteknik, hållbarhet och produktivitet inom konstruktion.
Hans forskning behandlar bland annat koordinering av arbetsprocesser och verktyg inom stora byggprojekt. En grundläggande utmaning är att definiera och mäta produktivitet. Olika företag och branscher har olika sätt att beskriva vad detta innebär, men ofta talar man om ”labour productivity”, det vill säga hur mycket produceras per mantimme.
Integrering av informationsteknologi ger positiv effekt
Carl Haas presenterade en stor kanadensisk studie där man samlat data från 200 stora byggföretag, med sammanlagt 2000 byggprojekt, i en databas för att kunna göra produktivitetsanalyser. Bland annat har forskningsteamet tittat på aspekter som planering, materialhantering, automatisering, byggbarhet och säkerhet. Man har även gjort observationer på byggarbetsplatserna för att komplettera de data företagen delat med sig av. En lyckad integrering av informationsteknologi inom projekten, liksom utbildning av den befintliga arbetskraften, är två faktorer som enligt detta forskningsprojekt visat sig ha stor positiv effekt för produktiviteten. Utifrån dessa analysresultat har Carl Haas och hans forskarkollegor bland annat tagit fram guideböcker och checklistor för ”best practice”, som kan användas ute på byggarbetsplatserna.
Man kan även få ett värde för ”productivity performance factor” inom ett projekt, genom att jämföra de beräknade antalet arbetstimmar för ett visst resultat med det verkliga antalet timmar för ett uppnått resultat. Genom att projektledningen kontinuerligt följer upp detta värde genom byggprocessen, får man en vink om huruvida projektet fortlöper enligt plan, eller om man bör göra justeringar någonstans i processen.
– Att använda sig av productivity performance factor är ett bra sätt att kunna jämföra helt olika projekt, eftersom de värden man utgår ifrån är specifika för just den typen av projekt som det gäller, menar Carl Haas.
Syftet med metoden är att få företagen att förstå att det är viktigt att ha väl fungerande processer, i stället för att bara fokusera på hur mycket som produceras per mantimme.
– Processer och metoder, liksom vilken arbetskraft du har, spelar stor roll för produktiviteten, precis som verktygen, avslutar Carl Haas.
