Har PBL-förändringarna haft någon effekt?
Vilka effekter och konsekvenser har de senaste årens förändringar i Plan- och bygglagen fått, och vad kan vi förvänta oss framöver? Sven Boberg, chefsjurist på Stadsbyggnadskontoret i Göteborg, gav sin syn på detta under CMB:s frukostmöte första fredagen i februari.
Lokalen på Johanneberg Science Park var fullsatt då CMB bjöd in till frukostmöte på ämnet PBL. Sven Boberg, en återkommande samarbetspartner till CMB gällande lagstiftningsfrågor och det interna arbetet som påverkar samhällsbyggandet, gav också åhörarna en inblick i hur kommunen nu arbetar med att effektivisera planarbetet för att möta behovet av bland annat nya bostäder och infrastruktur.
Bakgrunden till de förändringar i PBL som gjordes 2011 var att planerings- och beslutsprocesserna bedömdes ta för lång tid, vilken i slutänden ledde till bland annat bristande samordning mellan olika regelverk.
– Bygglov som vinner laga kraft leder till en trygghet för alla inblandade. De förändringar som gjordes 2011 när det gäller själva systemet och byråkratiseringen har generellt sett tagits emot väl av branschen, men byggprocessen har också blivit dyrare på grund av att det tillkommit fler regler. Ändringarna från 2011 och framåt dras fortfarande med barnsjukdomar, och på det stora hela ser vi inte att tempot ökat, konstaterar Sven Boberg.
Exploatörerna kan påverka processen
Exploatören är en part som idag inte nämns i PBL. Sven Boberg poängterar att dessa har potential att påverka processen genom att vara väl förberedda och aktiva vid planeringen och genom att bidra med lösningar, främst när det gäller genomförandefrågor.
– Sök bygglov redan innan detaljplanen är färdig, det kan spara år av behandling vid överklagande. Det handlar också om att dialogen mellan exploatörer och kommun skulle kunna bli bättre, och för exploatörens roll är det en fördel att vässa organisationens kunskaper inom både juridik och lantmäteri, tycker Sven Boberg.
